Tänk så mycket ståhej en gammal ulltröja kan åstadkomma! Nu har jag blivit vinnare i en
vintagetävling arrangerad av Tekniska verken i Linköping.
Ni som följt bloggen minns kanske när jag prövade
konsten att slakta en tröja. En kort summering:
Den här tröjan....
...tvättade jag avsiktligt alldeles för hårt....
... så att garnet tovade ihop sig till ett tyg som lät mig skapa nytt. En av ärmarna blev ett mobilfodral med virkade detaljer till mamma. Av resten sydde jag ett par tossor som är de skönaste jag någonsin har ägt.
Med dessa kreationer medverkade jag i Tekniska verkens vintagetävling, som gick ut på att fotografera något återvunnet och knåpa ihop en kort motivering om återvinningens fördelar.
I går fick jag det glädjande beskedet att jag hörde till de lyckliga vinnarna. Första pris gick till Sonja Höjerström som sytt en fantastiskt fin studentklänning av ett gammalt lakan.
Mer om tävlingens vinnare kan du läsa här.
När jag skrev min motivering - för flera månader sedan - tyckte jag att den kändes lite krystad, så där som tävlingsmotiveringar ofta gör. Men när jag nu läser den igen, kan jag konstatera att jag fortfarande är beredd att hålla med mig.
"Miljön och plånboken. Kreativiteten och fantasin. Våra medmänniskor och kommande generationer. Alla vinner – på återvinning."
Själv vann jag ett presentkort på Myrorna, som jag verkligen uppskattar. Där köper jag ofta material till mina pysselprojekt. Ett och annat klädesplagg har det också blivit.
Som en sann vinnare passar jag till sist på att tacka mamma. Hade jag inte fått gå loss på hennes avlagda tröja hade ingenting av detta hänt.
